Read-aloud Friday: De små detektiverna
Nu är det dags för högläsning igen!
It is now time for readaloud again!
For today’s reading, I have chosen a barnbok (children’s book) from McDonald’s Happy Meal Readers (HMR). I only have this one for the Swedish market but I understand that the McDonalds Tiny Detectives HMR (total: 12 books) were also available at McDonalds Singapore and Malaysia. I don’t know what possessed me to order a Happy Meal but I suspect the word “book” has something to do with it—that’s how I ended up with this little gem.
This book is the Swedish edition of Cressida Cowell’s De små detektiverna: Finns det liv på havets djupaste botten? (English: The Tiny Detectives: Is there Life at the Bottom of the Deepest Ocean?) Happy listening!
Follow along if you wish! I did not readaloud the whole book but only until midway. It’s a very short book!
En regnig dag ställde Olly, som var äldst av de små detektivsyskonen, en klurig fråga.
“Finns det liv på havets djupaste botten?”
“Kom så hoppar vi in i en bok och tar reda på svaret”, sa mamma. “Glöm inte att ta på er dykardräkterna.”
De små detektiverna tog på sig sina dykardräkter och klättrade upp i bokhyllan. Pappa tog fram en bok som hette LIVET I HAVETS DJUP.
Han lindade den röda berättelse-tråden runt midjan, så att de kunde ta sig ut ur boken igen när äventyret var över.
Sedan hoppade de djupare ... och djupare … ner i Marianergraven.
“Marianergraven är havets djupaste plats”, sa mamma. “Den allra djupaste punkten är nästan elvatusen meter under havsytan!”
“Baggis är lite rädd att det ska finnas stora och läskiga fiskar där nere”, sa Bo.
“Vi kommer nog få se en hel del väldigt intressanta varelser”, sa pappa.
Han hade rätt. Ju djupare de dök, desto mer spännande blev det.
“Titta”, sa Tyga och pekade. “Det var den minsta bläckfisk jag någonsin sett! Och den har ÖRON!”
“Ja, det är en dumbobläckfisk” förklarade mamma. “Den flaxar fram genom vattnet som en flygande elefant.
and here are the next three pages without snapshots from the book:
“Okej, den var inte särskilt läskig”, medgav Bo.
“Och titta på den DÄR!” sa Tyga förundrat. “En fisk med genomskinligt HUVUD!”
Och mycket riktigt, en vacker tunnögonfisk simmade förbi.
“Den har ett genomskinligt huvud så att den kan se fiskar som simmar förbi ovanför den”, förklarade pappa. “Visst är naturen fantastisk!”
Det fanns massor av helt otroliga varelser runt omkring dem.
“De där ser ut som undervattens-regnbågar!” sa Tyga som såg några kammaneter simma förbi. Deras kroppar och långa tentakler ändrade färg under simturen.
De små detektiverna sjönk djupare och djupare ner i havet. Plötsligt pekade pappa på en fisk som var så tunn och späd att man knappt kunde se den.
“Snigelfisken lever djupare ner än någon annan fisk i hela världen”, viskade pappa.
“Och den är ganska gullig”, sa Tyga. “Den är rosa och inte mycket större än vi är.”
“Men den överlever ett tryck som motsvarar vikten av ettusensexhundra elefanter”, sa mamma. “Visst är det otroligt? Men jag tror inte att någon fisk kan leva djupare än så här, och vi har fortfarande några tusen meter kvar till havets botten.”
Thank you for listening and I wish you a wonderful weekend!
See also previous readaloud:
1001 Sudoku
